Maria Saveland

Första gången jag såg Maria Savelands oljemålning “Gränsen“ fångade den mig så till den grad att den aldrig släppt taget igen. Då var den ännu inte riktigt färdig. När jag en eftermiddag kommer in i Marias ateljé på markplan i Björkhagen dras min blick omedelbart till målningen som ännu inte är klar. 
En målning Maria först inte själv riktigt förstod vad den handlade om, nu är det uppenbart.

– Den handlar om integritet, hur man överlever utan att göra för mycket avkall på sådant som betyder mycket för en. Jag söker ofta efter rätt färg genom att jobba lager på lager. När jag kommit rätt känner jag det och i den här målningen visade det sig vara i en nyans som man associerar med griffeltavla, en direkt koppling tillskolan men jag skulle inte säga att målningen handlar om skolan, mer om samhället och de normer vi ska anpassas och måste förhålla oss till när vi skyddar det innersta, det unika i oss, där familjen förstås är den första utposten.

Maria är utbildad på Konstfack 1991-1997, var under ett år projektstudent på Kungliga Konsthögskolan och har gått Stockholms Grafikskola. I sitt konstnärskap är hon upptagen av vad som händer i mötet mellan människor och det är något som också gjort henne intresserad av pedagogik. Hon har arbetat som bildpedagog, på Kulturhuset, Liljevalchs, Kulturskolan och är sedan tre år utbildningsledare på Basis Konstkola som erbjuder både konstnärlig grund- och fördjupningsutbildning samt en inredningsskola på heltid.

– Det är inspirerande att hjälpa unga människor att växa och utvecklas vidare.

Berättelser är något Maria intresserar sig för, hon har alltid tecknat och ser sig själv som en berättare. Hon har arbetat mycket med grafik och i gråskalor, och bygger upp sina målningar genom att lager på lager utforska färgens uttryck. Målningen Krigaren bär på en berättelse om vardagens ensamma strider. Färgen, ännu en mellanfärg – en bruten intensiv gul nyans. Det märks att intensiva mellantoner intresserar henne. 

Krigaren fick en oväntad publik när några elektriker arbetade i Marias ateljé.

– När jag kom hade de hämtat sina kollegor för att de skulle titta på målningen. Den typen av oväntad kommunikation är fantastisk och ger en djupare mening år det jag håller på med.

Maria arbetar med olika medier utifrån vad hon vill uttrycka. Från tanke/känsla – upprinnelsen till verket, till färdigt resultat kan vara en lång resa. Processer som har sitt eget tempo.

– Det är som om jag lever i två olika tidsrymder där en är mitt eget liv och en annan min konstnärliga process. Någonting som berört mig under en period som är avlägsen i mitt eget liv kan plötsligt pocka på uppmärksamhet i den konstnärliga processen. Att jobba mot materialet och tiden inspirerar. I mitt förhållande till materialet vill jag ofta utforska det som är begränsningen. Till exempel att utforska gråskalan i ett medium som screentryck där bildens naturliga uttryck är skarpa kontraster.
–  Att bli konstnär var ingenting som fanns naturligt i min uppväxt. Det var ingenting jag valde att bli, snarare något jag upptäckte att jag var. Min gymnasielärare i bild såg mina behov. Det betyder mycket att bli sedd och uppmuntrad vid rätt tillfälle. Konst kräver sin tid men ger också mycket tillbaka.

”Odjuret” är hennes egen favorit. Den är ett porträtt av ett skåp.

– Jag hade ett skåp med de här ådringarna som jag vaknade upp med, formade som ett odjur. 

Bilderna dyker oftast bara upp i huvudet, det kan så klart vara inspirerat av något annat jag i min tur sett. Det är ett sökande att hitta rätt i den här bilden, jag får en skuggingivelse, något väldigt bestämt men det kan ändra sig mycket i processen.

Jag pekar på formationen av en hand i skulpturvax med taggar och undrar om dom är äkta.

-Ja det är rosentaggar, förut hette den ”Prinsessans hand”. Något om att ta emot och att ge, men det går varken att ta emot eller att ge när handen ser så taggig ut. En slags isolering, ensamhet, upphöjdhet, övermänsklighet, där man har en position att bestämma saker man inte kan. Nu heter den i alla fall “Tiggaren” och handlar om relationen som uppstår när jag möter en tiggare. Jag kan bli så tillfreds av att jag ger den där gåvan, blir illa berörd av att jag mår bra av den gesten. Det är också ur tiggarens synvinkel – en underlägsenhet och ett förakt, man måste på något sätt inta ett avstånd mot den man tigger ifrån. Ett möte mellan två människor, mötet eller icke mötet – det är mycket det som är kärnan i min konst.

Galleri Duerr visar Maria Saveland  den 2-5 oktober på Affordable Art Fair Stockholm. I vår utställarmonter E10 har vi även med bildkonstnär Debora House målningar samt fotograf / kreativ bildkonstnär Sonja Hesslow, i ett av verken ingår musik av kompositör Gísli Jóhann Grétarsson, text & sång av Anna K. Larson, cello av Sanna Andersson och kläddesign av Patricia Trambevski.

Här hittar du inbjudan till Galleri Duerrs live event och efterföljande NORDEA Art After Work 18-21. Är du intresserad av att handla konst någon av de andra dagarna eller under vernissagen den 1 oktober kl. 18-22, kontakta oss för fribiljetter specifikt till dessa.