Cecilia Ceder Swedish

Cecilia Ceder was born in Kalix, Norrbotten, and studied at Konstfack in Stockholm. Her works have been exhibited in Stockholm at Galleri 17 on Strandvägen, at Manju Galleri in Dhaka, and in group exhibitions in Tanzania, Bangladesh, London, and Stockholm. In addition to her artistic practice, Cecilia has worked for many years as a consultant, lecturer, and art teacher, focusing on creative thinking in businesses, organizations, and municipalities.

Watercolor is her primary medium and form of expression. Over the years, her art has evolved towards simplification and subordination of form, with a strong emphasis on color. Her paintings, in their abstract nature, recall modernists like Josef Albers and Piet Mondrian, where a clean and structured visual language is central. Like Albers, Cecilia explores the inherent dynamics of color, where the interplay of colors creates optical and emotional effects. At the same time, her studies of lines and forms echo Bridget Riley's work with optical illusions, where colors constantly change depending on their relationship to one another.

Cecilia’s paintings do not tell specific stories or depict particular environments—they are universal, possessing their own life and expression. She describes her works as "color experiments" in which she explores the spatial effects of color, simultaneous contrast, synesthesia, and how colors change in relation to one another. In this context, synesthesia refers to the way different sensory perceptions can be interconnected, where color might be experienced through sound or emotion, giving the paintings a sensory and multidimensional quality. For example, in visual perception, a color is almost never seen in isolation but always in relation to other colors. This interplay causes a single color to constantly change depending on its surroundings.

SV. Cecilia Ceder är född i Kalix, Norrbotten, och utbildad vid Konstfack i Stockholm. Hennes verk har ställts ut i Stockholm på Galleri 17 på Strandvägen, på Manju Galleri i Dhaka, och i samlingsutställningar i bland annat Tanzania, Bangladesh, London och Stockholm. Utöver sin konstnärliga praktik har Cecilia i många år arbetat som konsult, föreläsare och bildlärare, med fokus på kreativt tänkande inom näringslivet, organisationer och kommuner.

Akvarellen är hennes främsta medium och uttrycksform. Genom åren har hennes konst utvecklats mot en förenkling och en underordning av formen, med ett starkt fokus på färgen. Hennes målningar påminner i sin abstrakta karaktär om modernister som Josef Albers och Piet Mondrian, där ett rent och strukturerat formspråk står i centrum. Liksom Albers utforskar Cecilia färgens inneboende dynamik, där färgernas samspel skapar optiska och emotionella effekter. Samtidigt ekar hennes studier av linjer och former av Bridget Rileys arbete med optiska illusioner, där färgerna ständigt förändras beroende på deras relation till varandra.

Cecilias målningar berättar inga specifika historier och avbildar inte särskilda miljöer – de är universella, med ett eget liv och uttryck. Hon beskriver sina verk som "färgexperiment" där hon utforskar färgens rumsverkan, simultankontrast, synestesi och hur färg förändras i samspel med andra färger. Synestesi i detta sammanhang syftar på hur olika sinnesintryck kan sammankopplas, där färg exempelvis kan upplevas genom ljud eller känslor, vilket ger målningarna en sensorisk och flerdimensionell kvalitet. Exempel på färgverkan: I visuell perception ses en färg nästan aldrig isolerad utan alltid i relation till andra färger. Detta samspel gör att en och samma färg ständigt förändras beroende på omgivningen.