Simon Sjöström at Galleri Utås | Husum, Sweden

On January 17, 2022, at the peak of 'Rävfjall' in Tiveden National Park, between 4:22 PM and 5:22 PM, a message was transmitted via AM radio around the Earth and into outer space. The message consisted of the collective voices of nine trees: one spruce, one birch, and seven pines. Each tree was connected to its own oscillating circuit through its roots, allowing the electrical signals in the roots that the trees use to communicate with each other to control the pitch and waveform in the applied oscillating circuit. This way, each tree was given its own voice. Nine distinct voices came together to form a choir of trees and a message sent out in real-time via AM radio.

 

The transmission traveled around the Earth and into space, where the radio waves will continue to travel at the speed of light for eternity. The radio waves have now traveled approximately one and a half lightyears, equivalent to 1,420 billion miles or 94,861.64 astronomical units (AU). They are currently somewhere in the distant half of the Oort Cloud, the comet cloud surrounding our own solar system. In about 3 years, the transmission will pass the nearest star, Proxima Centauri. In about another 3 million years, the radio waves may be picked up by our nearest neighboring galaxy, Andromeda.

 

 

Det var en magisk sommarnatt när vi cyklade hem från en fin stund i skogen vid älven. Vi pratade om det vackra i naturen, om människor som bygger hus och vägar utan hänsyn till platsen. Vi pratade om livet och hur det tycktes försvinna ju närmre staden vi kom. Som att det enda levande som människor tolererar existensen av är oss själva. Vi pratade om att människan tappat bort sin plats i symbiosen, alla de människor som låg och sov i husen vi cyklade förbi, så att de ska orka jobba ännu en dag och komma ännu en dag längre bort från det levande. Väl tillbaka i staden så stannade vi till vid en liten park. Där skrattade vi så att tårarna rann åt det absurda i de perfekta raderna och kvadraterna som träden och gräset blivit placerade i. Tre änder vaggade förbi en liten bit bort, stannade till och tittade mot oss. Jag tror att de höll med.