Cecilia Ulfsdotter Klementsson | The power of the pose

29 September - 5 November 2022

 

 

Interview with Cecilia Ulfsdotter Klementsson by Mattias Timander

”Drag handlar inte om att dölja något, utan tvärtom att visa vem man verkligen är”.

På länk från London, där Cecilia Ulsdotter Klementsson har nyligen tagit sin Masters i måleri på Royal College of Art, berättar hon vad som visas på utställningen The Power of the Pose på Galleri Duerr i Stockholm: 

— I stort sett allt jag gjort under det sista året på RCA. Tidigare har jag tolkat modebilder, men senare har jag låtit modellerna själva välja poser.

 

Hur har du gått tillväga för att få fram dina motiv? 

— Jag frågade runt på skolan efter folk som kunde tänka sig att stå modell naken, och så hade vi en dag i en fotostudio. Vi satte på musik och jag bad dem försöka hitta sin inre dragpersona. 

Du har jobbat med modeller som inte tidigare gjort drag. Vad var deras intryck av upplevelsen i studion? 


— Det här är personer från många olika kulturer, för så ser det ut på skolan. För många av modellerna var det ett helt nytt sätt att uttrycka sig. Vi hade väldigt kul, jag var själv naken för att skapa mer bekvämlighet för modellerna. 

Cecilia Klementsson berättar om dragens betydelse för henne personligen. 

— RuPaul’s Dragrace till exempel, har gett mig bättre självförtroende. Kön och genus är ju ett performance — ja, hela livet är ett performance och det visar drag. Men RuPaul säger också att drag inte handlar om att dölja något, utan tvärtom att visa vem man verkligen är. 

Cecilia Ulfsdotter Klementssons konstnärskap har ofta kretsat kring kroppslighet och nakenhet. Jag frågar vad det är med den nakna kroppen som intresserar henne. 

 

— Vem gillar inte nakna kroppar? (skratt). Samhället är också väldigt besatt av kroppar. Men egentligen är det huden jag är mest intresserad av. Oljemåleriet kan visa huden på ett sätt som fotografiet inte visar. 

 

Men Klementssons målningar är inte traditionella nudes. De är tillkomna ur ett feministiskt perspektiv.

 

— Det har ju målats tusentals nakenbilder, särskilt med den nakna kvinnokroppen som motiv, men jag ville göra något nytt. När jag sen läste Judith Butler trillade poletten ned. I Judith Butlers kanoniserade verk Gender Trouble problematiserar hon samhällets sätt att se på kön som manligt eller kvinnligt. I själva verket, menar Butler, är genus performativt — något vi gör snarare än har.

 

Vad var det som tilltalade med Butlers teori? 
— Just att hon ser kön som ett performance, men pekar också specifikt på drag som ett verktyg för att upplösa könsroller. 

 

Utställningen heter The Power of the Pose. Vad är det för kraft posen har menar du?


— Posen i sig är en sorts klädnad. En attityd, och väldigt viktig när man gör drag. Posen är också förförisk men inte nödvändigtvis på ett sexuellt sätt. Förutom poserna är Klementssons teknik också anmärkningsvärd. Istället för att blanda färger på paletten har hon målat färglager för färglager direkt på duken, och begränsat sig till enbart fyra färger som hon menar finns naturligt i alla hudnyanser. På det sättet liknar processen den i en tryckpress, och det är ett tillvägagångssätt som tar lång tid. 

 

I de tidiga målningarna har Klementsson ibland målat fler än ett dussintal lager på duken och på så sätt närmast uppnått hyperrealism i de avbildade kropparna. Men i de senare verken har hon också experimenterat med att hoppa över vissa fält när hon gjort nästa lager, och vissa fält har hon lämnat helt utan färg. Detta synliggör processens betydelse för konstnären, och låter betraktaren se hur bilden är konstruerad. 

 

Processen och tekniken korrelerar dessutom med Klementssons tankar om hudens utseende. I de maffiga målningar som visas i The Power of the Pose finns en hudens komplexitet som inte vanligtvis synliggörs på bild, men som Klementsson menar är uppenbar i verkligheten. Hon beskriver den estetiska tanken bakom tekniken: 

— Jag har försökt bryta ned hur huden ser ut och vad den egentligen har för färger. Hud är inte bara olika nyanser ac beeige och brun, det är väldigt fascinerande; samtidigt som den är genomskinlig består den av många olika färger. 

 

Är det också ett sätt att avsexualisera kropparna och göra dem mer verkliga, i kontrast till exempelvis de modebilder du tidigare gjort tolkningar av? 


— Jag tror inte reklambilderna är menade att vara sexiga. Och personligen tycker jag det är sexigare när man ser hudens köttighet och genomskinlighet. 

 

Cecilia Klementsson har de senaste åren varit verksam i London, där hon tog examen på sin Masters i måleri våren 2022 på Royal College of Art. Men under samtalet uttrycker hon en viss hemlängtan. 

 

— Att flytta hit har inneburit att jag lärt känna många nya människor vilket är spännande, men det är också väldigt karriärs- och tävlingsinriktat här. Jag saknar lugnet i Stockholm. Att närsomhelst kunna bada, till exempel… 

 

Konsten som visas i The Power of the Pose är lika delar estetisk som politisk. Förutom att beröra vill hon med sina motiv även påverka och göra skillnad. 

 

— Jag hoppas besökarna börjar tänka kring hur de ser på könsroller, sina egna könsroller och andras. Men skillnaden mellan konst och exempelvis reklam är att reklam säger vad man ska tänka medan konst bara säger att vi ska tänka.